This pain

Jag har så jävla ont överallt. Överallt! Det här är kanske det värsta jag har varit med om! Blev ingen dans imorse kan jag meddela, utan att vara särskilt förvånad. Ja ja. Nu ska jag ta mig ut i alla fall. Lämna ut mitt CV bland annat. Och köpa pärlor. Och kanske lite mat.

Ikväll ska jag gå på Girya med Maria. Ska bli mycket intressant, Girya är liksom små kanonkulor som sitter fast i handtag på nåt sätt. Ska tydligen vara stenhård träning i alla fall. Yeah. Imorgon lär jag inte kunna gå överhuvudtaget.

No milk today

En liter mjölk är det enda jag vill ha. Eftersom det är SÖNDAG och OSLO på samma gång så är det såklart en omöjlighet. Varför? Jag vill att ansvarig beslutsfattare ska se mig i ögonen och berätta exakt varför man inte får handla i den här staden på söndagar. Jag vill ha en förklaring.

Ikväll blir det istället te utan mjölk, men det ska väl gå bra det också. Lite Benjamin Button kanske? Ett jävla tjat om filmen och så har jag inte ens sett den än.

Så blir det.

Dansar aldrig nykter

Fyfan. Nu har jag precis kommit hem från Maria, där jag blev bjuden på mat efter träningen. Lyxigt, va?
Vi har dansat street dance, det var nog bästa på hela veckan. Det var verkligen aslänge sen jag dansade, vilket suger. Hade lite glömt hur jävla kul det är och det känns jävligt bra att ha kommit igång igen!

Kvällen blir nog lugn, det är ju trots allt söndag. Imorgon ska jag upp tidigt, ska vara på gymet kl 10.00 hade jag tänkt. Får väl se hur det går. Självdisciplinen är ju på uppgång, men jag känner mig själv...

Sweet sunday

Nu har min pojkvän åkt till Sverige och jag känner mig ensam och övergiven... Nej, riktigt så illa är det kanske inte. Det är mest jävligt tyst i lägenheten och sånt har jag lite problem med. Ska egentligen bli skönt med några dagars lugn och ro. Egentid, liksom. Spending some quality time with myself.

Det blev såklart ingen träning igår, jag somnade och vaknade runt sjutiden när Cebastian kom hem. Sedan ägnades kvällen åt att laga lasagne, det är fan ett jävla projekt. Men gott blev det! Och lunch till mig idag!
Idag ska jag dansa, i alla fall. Street dance 17.15, ska bli jävligt gött. Har hört att instruktören ska vara bra också. Nice, nice, nice.

Imorgon ska jag ut och lämna CV, alltid lika kul. Ska även göra ett inköp på 1000 st svarta plastpärlor. Vår vackra tavla ligger här och är halvfärdig, de svarta pärlorna tog slut. Mycket frustrerande.

Ja ja. Nu ska jag äta lasagne. Mmmm.

Oh dear

Jag har precis kommit hem från Oakley Arctic Challenge, där jag och Sara tittade på semifinaler+final i quarterpipe. Förutom att jag bara hade tygskor på mig och höll på att frysa av mig tårna just därför, så var det helt fantastiskt. Ångrar att jag inte fick med mig kameran, det hade liksom varit läge för det... Herregud. Jag måste åka snowboard NU! Så fort vi har betalt depositionen och allt sånt och har koll på ekonomin igen så ska jag släpa med mig Cebastian ut i backarna. Inget snack.

Ikväll skulle jag träna, var tanken. Men nu var det så fruuuktansvärt skönt att krypa in under en varm filt i soffan... Mina stackars tår måste i alla fall få vakna till liv innan jag tar mig ut i snön igen.

I'm so tired

Borde väl sova? Ska ju upp om fem timmar.
Smart.

Jag och C har gjort världens finaste tavla. Ni ska få se! Kommer att säljas till högstbjudande här i bloggen...

The show is over now

Ikväll har Kajsa varit här. Kajsa är min föredetta kollega (och kanske blivande!) som snart ska flytta in i vår lägenhet. Då bor ju tyvärr inte jag här längre, hehe, men jag kommer förhoppningsvis hänga här en del ändå. Kajsa är nämligen en otroligt trevlig människa som jag har sett alldeles för lite av här i Oslo.

Imorgon ska jag och Sara titta på snowboard-tävlingar! Spännande! Hårt liv dock att gå upp så tidigt en lördag... Antar att det går lättare när man har något trevligt att se fram emot men usch alltså.

Nu ska jag blanda ihop en smoothie och sätta mig och pärla lite. Ikväll (inatt?) kommer bilder på våra snygga konstverk. Jag antar att ni knappt kan hålla er tills dess, men kom då ihåg att tålamod är en dygd! Äh.

Sego

Jaha, tittar på klockan och inser att dansen börjar om tio minuter. Kul skämt.
Well well, Kajsa kommer i alla fall hit ikväll, så jag får kanske ta och städa lite i stället? I raskt tempo, liksom? Först och främst måste jag äta, magen kurrar... Vi har inte ens någon mat hemma, så jag måste gå och handla. Why, oh why?

Nothing's too good, nothing's too bad

Kom nyss hem från ett litet äventyr, det var nämligen underhållning av hög klass på t-banan! Dragspel och tamburin och en pappersmugg på det. Fantastiskt. Nu lät kanske detta lite ironiskt men det var inte alls var meningen. Synd bara att Oslo är fullt av tråkiga idioter som inte kan njuta av lite vacker musik. Jag ger gärna ifrån mig mina småmynt för att få en lite trevligare resa hem, lika gärna som jag fäller gamla, griniga gubbjävlar till marken med en ganska hård spark i magen.
Mer musiker på banan, alltså. Och mindre gubbidioter.

Ja ja ja. Idag var jag lite seg när jag vaknade, av förklarliga skäl. det blev alltså öl igår, inte bara en utan tre stycken! Härligt. Var för övrigt en trevlig kväll med indisk mat och hela köret. Niiice.

Nu ska jag träna. Kanske. Dance step? Det låter jobbigt...


Det är inget personligt, alltså. Jag skulle ju bara vilja ge dig en spark i skrevet!

Ja. Jag är ju inte den som direkt tycker om att vara riktigt jävla jobbig. Men när min föredetta chef påstår att jag varken ska få ut lön eller semesterersättning så tänker jag inte gärna bara sitta här och glo. Vi bor ju trots allt i ett land med lagar och regler, och då följer vi väl dom också? Tänkte väl det.

Annars då? Jag har sån jävla mensvärk. Varför? Vad har jag gjort för att förtjäna detta? Nej, säg det inte. Det är arvssynden, eller hur? Fy mig.

...och nu när jag kom att tänka på arvssynd så måste jag bara få klargöra en sak:
Arvssynden är det löjligaste jag har hört talas om. Någonsin. Alla kategorier. Hela kristendomen är ju ett enda stort skämt men det där med arvssynden tar fanimig priset. Tänk efter, liksom. Tänk efter riktigt jävla noga så inser ni säkert att det bara är trams. Då blir livet lite enklare också. När man kan vara glad istället, och slippa gå omkring och skämmas hela tiden.

Ska det verkligen snöa mer nu?

Snart är hela Oslo täckt av snö. Ingenting finns kvar, bara vitt överallt...

Nu är jag hemkommen från gymmet. Gött! Vaknade med fet jävla träningsvärk från igår och hade inte alls lust att stiga upp ur sängen, men ibland får man bara ta sig samman, right? Det var skönt att träna i alla fall, blev bosu kondition och lite styrka. För er som inte vet vad bosu är så är det en halv boll som man ska hoppa och springa på och grejer. Mycket underligt påfund, och inte helt lätt. Hade ingen aning om att min balans var så fruktansvärt dålig.

Nu ska jag äta lite lunch, sen blir det till att ta vara på min lediga dag. Jobbsökning, alltså.

Skål!

Tomorrow

Nu är C hemma från jobbet, finally! Han spelar gitarr och jag dricker te och snart ska vi se på en film innan vi somnar. Imorgon kommer bli en fantastiskt bra dag, först blir det träning för min del (30 minuters bosupass, sen lite styrka) och sen ska jag ringa runt till bemanningsföretag och låta trevlig och arbetsför, hehe. På eftermiddagen när C har slutat ska jag ut och dricka öl med honom och Pernilla, det ser jag fram emot. Fast kanske utan ölen? Har ju ändå börjat mitt nya, nyttiga liv nu, alkohol passar inte särskilt bra in i den bilden.

Har förresten börjat spela på saxofonen igen. Hur kunde jag glömma att det är det bästa som finns i hela jävla världen?! Dessutom har jag suttit med trumpeten (som jag fick i julklapp!) idag, det låter precis lika illa som man kan tänka att det borde, men jag känner på mig att det kommer bli jävligt bra bara jag lär mig att få jämnt ljud i... påhittet. Ja ja. Nu är det dags för Chevy Chase.

Natti.

Pärlor

Jag och Cebastian har köpt pärlor för våra sista pengar. Bra investering va? 12 000 pärlor med tillhörande pärlplattor. Jag funderar på att inte skaffa mig ett jobb, utan sitta hemma istället. Och pärla. Hela dagarna.
I natt satt vi tolv timmar i sträck och bara pärlade. Vi pratade inte med varandra. Bara tittade upp då och då för att se vad den andra höll på med. Ska redigera lite bilder senare så ska ni få se på riktiga konstverk.
Jag satt för övrigt och sorterade alla 12 000 pärlor igår. 12 000. Fatta vilken tid det tog. Och hur ont jag har i nacken idag.

Oh, yes yes

Nyss hemkommen från ett stenhårt träningspass tillsammans med Jenny. Afrikansk dans av något slag och oj oj oj, kommer jag ha träningsvärk i rumpan imorgon eller?! Framöver är onsdagkvällarna heliga för min del, det här var liksom något av det roligaste jag har varit med om. Ska försöka få med mig the boyfriend nästa gång. Wish me luck...

Igår var jag på jobbintervju. På onsdag nästa vecka får jag veta om det blir en intervju till eller inte. Det måste bli det. Dels för att jag verkligen, verkligen vill ha det här jobbet, men också för att intervjun kändes så jävla bra! Imorgon ska jag i alla fall ringa vikariestället och be dom sätta mig på något dagis. Som personal, då. Inte som dagisbarn, även om mitt beteende ibland tyder på det sistnämnda.

Ska jag orka lägga upp en bild nu? Jag är ju så jävla dålig på att blogga ordentligt, så jag vill liksom försöka blidka er lite. Så okej då. Här kommer en bild på mig när jag är som mest mig själv. Enjoy!


Stuck in the middle with you

Ooooh yeah. Nu har vi varit ute och ätit indiskt, och det utan att misshandla ekonomin alltför mycket! Hittade ett kjempekoslig litet hak med thai-inredning och billig tikka masala. Niiice. Så nu är jag mätt och belåten!

Imorgon är en arbetslös dag. På tisdag är det intervju. Sedan blir det förmodligen bemanningsföretag några veckor framöver, tråkigt men nödvändigt. Och så får jag förhoppningsvis jobbet jag vill ha, då. Annars får jag förmodligen något annat. Ingenting kan bli värre än de senaste tre månaderna i alla fall.

Nu ska jag försöka mysa lite med min pojkvän. Han börjar skolan imorgon och jag är så avundsjuuuuk! Jag vill plugga! Det är vad jag vill göra med mitt liv. Ångrar som fan att jag hoppade av kinesiskan. Okej, egentligen ångrar jag det inte, för det hade liksom inte fungerat. Men nu är jag ju arbetslös och har hur mycket tid som helst för sånt! Typiskt...
Ja ja. Om några månader blir det studier i kinesisk språkstruktur i alla fall. Det lär bli grymt. Jag längtar.

Tråkigt

Jaha. Nu hade jag tänkt vara sådär trevligt bloggig och lägga upp bilder. MEN! Jag orkar inte. Och hinner inte heller, för den delen. Två ynka kommer här i alla fall, från mitt och Cebastians snöäventyr för någon vecka sedan. Lovar att lägga upp fler när tid och ork finns...





På banan mot sentrum. Sentrum! Låtsasspråk!




Jag träffade min kines! Här står vi och diskuterar djupa filosofiska frågor samt Kinas politik.
Grejen är att jag träffat honom för jättelängesen, när jag jobbade på ICA, men lyckades tappa bort hans nummer. Och så stod han här! Jag höll typ på att börja dansa av lycka. Kinesiska är världens bästa språk.

Ja ja ja

Jag suger på att blogga. Man kan fråga sig varför jag fortfarande håller på, men man lär inte få något svar. Hårt liv!

Det har hänt en jävla massa sen sist. Det är spännande, men tråkigt att skriva om. Kommer en längre utläggning inom snar framtid som jag så fint brukar uttrycka det utan att någonsin mena det. Men kanske, kanske...

Spännande saker händer i alla fall. På tisdag ska jag på jobbintervju, så håll tummarna. Sista helgen i februari ska jag och mannen i mitt liv flytta, det lär bli jävligt bra. Sovrum och kök och allting! Inte ett enda stort tråkrum utan utsikt men med full insyn längre.

Jag tror aldrig att jag kommer bli nöjd. Både på gott och ont, of course. Inte för att det gör mig någonting egentligen. Men någon gång i livet hade det kanske varit skönt att inte bara längta vidare, utan att stanna kvar också kunde vara ett alternativ. Jag vet ju inte, eftersom jag aldrig känt så. Mitt liv är i alla fall bra som det är. Och då är jag väl nöjd, eller?

Ikväll ska vi ut. Brudarna. Och vilka brudar, då! Jag har sån jävla tur, man fattar liksom att det finns jävligt många schyssta människor i världen, men att alla ska samlas runt mig är fan ett jävla mirakel.

För övrigt har vi sovit hela dagen idag. Gööööött! Och jag har inte överhuvudtaget känt att jag slösat bort en ledig dag på nåt så tråkigt som sömn. Låter inte det som ett framsteg? No more hets, säger jag.

Ja ja ja. Hejdå.

Sing

Omtumlande dag tror jag. Eller om det är mitt liv.

Vi har fått lägenhet. Snart bor vi inte i någons källare längre (för första gången på ett helt år för min del) utan på tredje våningen, ovanför marken! Wow! Dessutom har vi ett separat sovrum! Och ett vardagsrum! Med TV! Och ett köksbord i köket! Jag får tårar i ögonen bara jag tänker på det...
Alla kan väl hålla tummarna på att vi får källaren uthyrd? Annars är vi så att säga körda. Och så vore det ju skönt om en enda sak i mitt lilla liv kunde lösa sig, bara sådär. Så att jag slipper sitta här med ångest i bröstkorgen dygnet jävla runt. Och nu sitter säkert minst två personer där hemma och undrar varför deras lilla dotter verkar nedstämd, tur att de inte behöver oroa sig. Hon är nämligen nedstämd för att alla människor i hela jävla världen är idioter (med vissa undantag givetvis, även om de är förbannat få) och alltså ligger problemet hos alla jävla andra och inte hos dottern i fråga. Människorasen borde göra slag i saken och utrota sig själv snart, vi är ju ändå på god väg. 

Ja ja ja ja ja. Deppblogg. Ikväll ska jag och Jenny (ett av undantagen) göra julgodis, för det tycker vi är på tiden. Och det är det. Så då ska vi göra det. Och då lär jag bli lite gladare. Och sen kanske jag är glad hela kvällen. Tills jag inser att det är en ny dag imorgon igen... Tur att jag har en positiv inställning till livet i alla fall, hur hade det gått annars?

(Idag åt jag upp all sushi. Även makisarna, fast jag egentligen tycker att de är ganska... oaptitliga.Hursomhelst, detta tyder alltså på att jag var mycket hungrig. Det var jag också. Och är fortfarande. Kanske det skulle sitta fint med en macka eller två? Säkerligen.)

I dreamed about Ray Charles last night and he could see just fine you know

Jag läser Richard Dawkins i fem minuter och sen sover jag fem, sen vaknar jag till, dricker ett glas vatten, läser Dawkins och sen somnar jag. Sen vaknar jag, duschar, dricker ett glas juice, gör ett sorgligt försök att fixa håret, läser Dawkins, väntar på att Jenny ska vakna och ringa mig. Godmorgon hela världen.

Jag har tråkigt! Jag vill ut, göra något!

A little bit overwhelming

Jaha. Glöm mitt tidigare inlägg. Efter noggrant övervägande har jag bestämt mig för att skippa kinesiskan.
Och det känns fruktansvärt. Som om jag bara ger upp liksom. För övrigt en känsla som jag måste lära mig att bara strunta i, så då är det nog ett rätt bra beslut.
Nu har jag ca 15 timmar mer fritid i veckan vilket känns jääävligt gött och helt och hållet värt det. De timmarna kan jag till exempel lägga på att prata med riktiga kineser i stället för att sitta och läsa glosor. Bra. Dessutom öppnar det upp för 7,5 poäng arabiska, till exempel. Eller ryska del två...

Aj. Jag slog mig själv hårt nu.

Tidigare inlägg Nyare inlägg