Mitt liv är perfekt!

I
Jag att det ska finnas mänskliga rättigheter som gäller alla. Är det svårt? Jag tycker det låter väldigt enkelt. Det här samhällets försök att försvåra världens enklaste ekvation är i allra högsta grad oroväckande.


II
Vad händer? Mitt liv är kaotiskt. Idag är det fredag och imorgon är det söndag, vart tar all tid vägen? Snart är jag 90 och sitter i en gungstol på ett ålderdomshem med hörapparat och dubbla glasögon och en katt i famnen som jag klappar och tror är min döde man. Ibland drömmer jag mig tillbaka till ungdomens lyckliga dagar då jag stod längs fram i leden med knuten näve och sandaler av plast.
Men innan dess ska jag hinna med en del, förhoppningsvis i alla fall. Shanghai till exempel. Det vill jag hinna med.
Nedräkning.





I'm not scared of dying, I just don't want to.

Kommentarer
Postat av: <3

Vet du Helena, när du är gammal och sitter i en gungstol vore det bra mycket roligare (och väldigt otippat) om du trodde att katten i knät vore JAG och inte din döde man - vad har en MAN som är värt att minnas i jämförelse med en mogen kvinna som MIG?! ;P Hur som helst, börja med att räkna ner till studenten: nitton (du kan för övrigt följa den räkningen på min blogg). Hoho&puss&kram


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback