Helly

Jaha. Här sitter jag på ett hotellrum i Karlstad och mår mycket, mycket dåligt. Jag tycker för tillfället mycket, mycket synd om mig själv och det inte bara för att jag tvingats till sömnlöshet av illamående som troligtvis orsakats av matförgiftning. Det är också mycket, mycket synd om mig därför att jag känner mig mycket, mycket ensam och mycket, mycket ynklig.
Till detta kommer en insikt om att jag förmodligen aldrig kommer få jobba tillsammans med Kicki, vilket känns mycket, mycket tråkigt.

Ja. Så mycket mer blir nog inte sagt idag, förutom att jag igår lyckades hitta en dvd med Kråkguldet! Någon mer än jag som minns denna UNDERBARA serie från slutet av sextiotalet? (Rättare sagt, någon som minns reprisen?) I så fall förstår ni varför jag egentligen mest är ganska glad.

Over and out.