Helly

Nu ska jag ha en sån där eftermiddag som jag älskar. Ensam på en centralstation med hur mycket tid som helst och en bok och ett par hörlurar och massa folk att titta på om boken blir för tråkig. Sån liv vill jag ha jämt, det kan aldrig tråka ut mig. Snart flyttar jag till en flygplats och så bor jag där, på en bänk. Och om man vill komma och hälsa på så får man göra det, men då har jag tagit ett flyg långt bort och så står man där och ser sig omkring och vet inte riktigt vart man ska ta vägen och när jag väl tar flyget tillbaka så har man dött av väntan och blivit uppsopad av nån flygplatsstädare och kastat på en soptipp. Och då kommer jag kanske rycka på axlarna och sen sätter jag mig på min bänk igen eller tar ett flyg nån annanstans.