Det är mycket nu
Jag är stel som en jävla pinne, aj. Ska äta en macka nu, sen ut och kolla in vilken restaurang på Aker brygge som vill ha mig på intervju! Spännande saker händer. Väntar dock fortfarande otåligt på att de ska ringa från mitt drömjobb (eller ja, drömjobb och drömjobb. Som de flesta av er förmodligen redan vet är jag en jävel på att glorifiera. Men ändå! Jag ska få användning för kinesiskan!) och säga att de vill ha mig. Och gärna att de betalar vad som helst för att få mig... Det hade jag gillat. Alldeles för lite sånt på jobbmarknaden idag. Och alldeles för mycket "tack för din söknad, men..."
Yeah yeah yeah. Jag får nog hålla mig tills imorgon i alla fall. Vilket inte gör mig något. Jag blir ju inte arbetslös förrän på lördag!
Och så:
Brevbäraren knackade på våran dörr vid tretiden idag med ett stort brev i handen. Han såg ganska sur ut. Han bad mig flytta på vår brevlåda, för att den står för långt bort från de andra. Jag lovade dyrt och heligt att göra det (och hoppas att jag kommer hålla det löftet. Det blir ju faktiskt mitt problem och inte brevbärarens...) Ja ja! I brevet låg i alla fall Cebastians mobiltelefon (som vi väntat på och oroat oss för i över en vecka nu. Det är en mycket intressant historia i sig, men inte tillräckligt intressant för att få ta plats i min otroligt intressanta blogg!) Han plockade upp den, insåg att den var fuktig och bestämde sig för att lägga den på tork innan han startade den.
VA?! Jag lade min telefon i en hink för bara några veckor sedan, och det första jag gjorde när jag lyckats fiska upp den var att starta den för att se om den funkade (vilket den i och för sig inte gjorde, inte just då i alla fall. Min lilla darling till telefon vaknade inte till liv ordentligt förrän efter en och en halv vecka ungefär. Men ändå. Jag var villig att ta risken, liksom!) Och nu påstår kjaeresten min alltså att jag gjorde fel. Att till och med lite kondens eller vad fan det nu heter kan vara skadligt för elektriska påhitt.
Vet inte riktigt vart jag ville komma med denna lilla historia. Ville förmodligen framhäva mig själv på nåt sätt men jag ser ju nu att C framstår som den ordentligaste av oss två. Så är åtminstone inte fallet. Inte alla dagar, i alla fall.