Helly

Gick ut sen i alla fall. Orka umgås med sig själv en hel kväll, särskilt när sig själv har feta jävla humörsvängningar! Hade faktiskt jättetrevligt mestadels av kvällen. Smet ifrån Cebastian och hans kollegor runt kvart över två för att hälsa på Deggis på Jekyll's och ringde upp pojkvän fem i tre för att höra om han ville dela taxi hem. Gissa vem som var skitfull? Älsklingen! Jag och Johan har bokstavligt talat släpat hem killen nu. HERREGUUUD! Haha.

Alltså när jag blir så jävla full så däckar jag. Utan undantag, verkligen. Somnar som en gris. Efter att ha kräkts en stund, oftast. Men inte min pojkvän. Han håller fan igång ända in i kaklet. Hur är det liksom möjligt? Han kunde inte gå själv upp för trapporna till lägenheten men nu är han i full gång ute i vardagsrummet och socialiserar (efter bästa förmåga) med Johan och Liam. Imponerande.

Jag ska i alla fall sova. Ska på menysmakning imorgon klockan ett, vi ska gå igenom menyn på Solsiden. Ser fram emot det! Har ju typ aldrig ätit skaldjur i hela mitt liv så det ska bli väldigt intressant. Lider smått av räkfobi faktiskt, så vi får väl se hur det går. Tror det blir spännande i alla fall! Så godnatt, vänner! Sleep tight!

 

 

PS. Vad ÄR det med mig egentligen? PMS har jag fått som förslag, kan det verkligen stämma? Humöret har fan skiftat under kvällen alltså, men nu är jag glad i alla fall. Får passa på att somna då så jag vaknar på rätt sida imorgon. Inatt drömde jag förresten om Johan och Nicklas och att Nicklas hatade mig mest av allt i hela världen och jag bad typ om ursäkt hela tiden för alla möjliga jävla grejer. Drömmen slutade nånstans med att jag slängde min saxofon i en soptunna för att jag inte kunde behålla den längre av nån anledning. Är jag normal? Bullen?